Artinformation

Här hittar du kort information om de arter som vi letar efter. Under varje art finns det länkar till mer detaljerade artbeskrivningar.


Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus)
Insamlingsmetod: Burfiske och Fiske med krok.
Artbeskrivning: Den svartmunnade smörbulten är en bottenlevande fisk som kan bli upp till 30 cm stor. Den kommer ursprungligen från Kaspiska havet och upptäcktes i sverige 2008. Färgen är gulgråbrun med svarta prickar och bröstfenorna är ihopväxta och bildar en sugkopp som de kan hålla sig fast i botten med. Den påminner om andra arter av smörbultar och man artbestämmer den lättast genom den svarta fläck som finns på den främre ryggfenan (se bild). Under parningssäsongen blir hanen helt svart och ibland får fenorna ljusa kanter. De äter kräftdjur, blötdjur och andra smådjur.

Läs mer om svartmunnad smörbult på www.frammandearter.se , www.wikipedia.org och www.havochvatten.se

 


Japanskt Jätteostron 
(Crassostrea gigas)
Insamlingsmetod: Insamling
Artbeskrivning: Det japanska jätteostronet är ett ostron som ofta hittas på grunt vatten där de sitter på stenar, klippor eller på blåmusslor. Formen varierar mycket men som små är de mycket taggigt men blir allt mer slätt med större storlek. Det kan bli upp till 20-30 cm stort.

Läs mer om japanskt jätteostron på www.havochvatten.se och www.frammandearter.se

 


Blåskrabba
 (Hemigrapsus sanguineus)
Penselkrabba (Hemigrapsus takanoi)
Insamlingsmetod: Burfiske
Artbeskrivning: Blåskrabbor och penselkrabbor kommer från asien och är relativt små krabbor (jämfört med tex strandkrabban). De blir max fyra centimeter över ryggskölden som är fyrkantig till formen (strandkrabbans skal är sexkantigt).

Hos blåskrabborna är benen randiga och fullvuxna hanar har en "blåsa" i klogreppet.
Hos penselkrabborna är benen inte randiga och hanarna har en tofs eller pensel i klogreppet.

Läs mer om blåskrabban på www.havochvatten.se 
Läs mer om penselkrabba på www.havochvatten.se 

Här finns information om hur man skiljer mellan blåskrabba, penselkrabba och den vanliga strandkrabban: www.nrm.se

 


Luden spökräka
(Caprella mutica)
Insamlingsmetod: Påväxtpaneler
Artbeskrivning: Den ludna spökräkan är en amfipod där honorna blir ca 15 mm och hanarna upp till 40 mm men i sverige har endast hanar som är 15 mm hittats. Färgen är orange-röd och på honans äggkammare finns det röda prickar. De har en utdragen långsmal kropp. Hanens första kroppsegment är hårbeklädda medan honan har taggar på ryggen från kroppsegment tre och nedåt. Färgen är vanligen orange till röd och honans ägg/yngelkammare (”pungen”) har röda prickar.
Denna art kommer eventuellt att finnas på påväxtpanelerna som har suttit i havet under sommaren och som undersöks efter sommaren.

Läs mer om luden spökräka på www.frammandearter.se och på www.wikipedia.org (engelska).

 


Rödbrunt mossdjur
(Watersipora subtorquata)
Insamlingsmetod: Påväxtpaneler
Artbeskrivning: Det "rödbruna mossdjuret" (officiellt svenskt namn saknas) bildar precis som andra mossdjur kolonier som sitter på stenar, alger och tex båtskrov och de ser ut som skorpor eller blad. Färgen är rödbrun eller klart röd. Kolonierna kan bli upp till 25 cm stora.
Denna art kommer eventuellt att finnas på påväxtpanelerna som har suttit i havet under sommaren och som undersöks efter sommaren.

Läs mer om det rödbruna mossdjuret på www.frammandearter.se eller www.wikipedia.org (engelska)

 


Liten havstulpan
(Austrominius modestus)
Insamlingsmetod: Påväxtpaneler
Artbeskrivning: Den "lilla havstulpanen" (officiellt svenskt namn saknas) är en relativt liten havstulpan som bara blir ca 5-10 mm i diameter. Den känns lättast igen på att den bara har fyra gråvita sidoplattor.
Denna art kommer eventuellt att finnas på påväxtpanelerna som har suttit i havet under sommaren och som undersöks efter sommaren.

Läs mer om liten havstulpan på www.frammandearter.se 

 


Australisk kalkrörsmask
(Ficopomatus enigmaticus)
Insamlingsmetod: Påväxtpaneler
Artbeskrivning: Den australiska kalkrörsmasken bygger vita kalkrör som är ca 10 cm långa och ca 2 mm i diameter. Ofta sitter många maskar tätt tillsammans och bildar kolonier som kan bli 10 cm stora.
Denna art kommer eventuellt att finnas på påväxtpanelerna som har suttit i havet under sommaren och som undersöks efter sommaren.

Läs mer om australisk kalkrörmask på www.frammandearter.se och på www.wikipedia.org (engelska)